Mississippi Queen
Jag väcktes igår morse av en liten svart hund som hoppade på min mage. Jag gick upp och satte mig på bussen mot Söderköping. I Söderköping väntade Kalle ivrigt på mig. Rock Band för 499kr på Siba i Linköping lockade. Vi tog Kalles pappas bil och begav oss.
14.55 befann vi oss vid Siba, 15.00 startade kampanjen som gav det fördelaktiga priset. Vi handlade och tog oss till Burger King för lite hamburgare. Som allt annat ätbart tog maten slut och vi tänkte brumma hemåt.
Jag körde sakta mot utfarten och väntade. Och väntade. Inte många luckor sådär under rusningstrafiken. Jag tittade till vänster och jag tittade till höger. Om och om igen. Till slut uppenbarade sig den där efterlängtade luckan. Gatan var helt ren. Jag såg för säkerhets skull både till höger och vänster än en gång. Så körde jag ut. BANG!
Kalles pappas bil nosade in i en bil som kom från ingenstans. Jag blev skiträdd. Kalle hoppade ur bilen och jag började backa tillbaka från vägen. Bilen kom med och föraren steg ut. Vi möttes. Hans ögon borrade sig djupt in i mina. Jag darrade. Så började han skratta.
Han dunkade mig i ryggen och sa att jag såg hemsk ut. Han erbjöd cigaretter och bad oss lugna ner oss. "Det händer alla", sa han. Yrkeschaffuör som han var krockade han 3-4 gånger om året. Vi fyllde i formalia och han berättade lite lustiga historier om krockincidenter och om varför taxibilar har dragkrok. Han berättade också för oss varför Saab inte går med vinst. Jävla jänkare! Innan han begav sig lovade han att bjuda oss på öl nästa gång vi sågs.
Bilden är en efterhanskonstruktion. Bilen på bilden har inget med olyckan
att göra. /
Vi åkte hem med Kalles pappas bil som nu var en framlykta fattigare. Väl i Söderköping beslutade vi att spela Rock Band tills vi stupade. Vi spelade en stund och sedan ringde min telefon. Jag svarade inte, var ju mitt inne i ett trumsolo i Tom Sawyer( Rush). Jag kollade upp numret och såg att det tillhörde samma åkeri som killen jag körde på arbetade för. Per-olov hette han för övrigt.
Jag ringde upp och var lite orolig att det skulle vara ytterligare komplikationer. Men P-O ringde bara för att höra hur det var med mig. Han tyckte att jag verkade så skärrade tidigare. Han är lätt 10/10 vad gäller personer att köra på.
/Martin
14.55 befann vi oss vid Siba, 15.00 startade kampanjen som gav det fördelaktiga priset. Vi handlade och tog oss till Burger King för lite hamburgare. Som allt annat ätbart tog maten slut och vi tänkte brumma hemåt.
Jag körde sakta mot utfarten och väntade. Och väntade. Inte många luckor sådär under rusningstrafiken. Jag tittade till vänster och jag tittade till höger. Om och om igen. Till slut uppenbarade sig den där efterlängtade luckan. Gatan var helt ren. Jag såg för säkerhets skull både till höger och vänster än en gång. Så körde jag ut. BANG!
Kalles pappas bil nosade in i en bil som kom från ingenstans. Jag blev skiträdd. Kalle hoppade ur bilen och jag började backa tillbaka från vägen. Bilen kom med och föraren steg ut. Vi möttes. Hans ögon borrade sig djupt in i mina. Jag darrade. Så började han skratta.
Han dunkade mig i ryggen och sa att jag såg hemsk ut. Han erbjöd cigaretter och bad oss lugna ner oss. "Det händer alla", sa han. Yrkeschaffuör som han var krockade han 3-4 gånger om året. Vi fyllde i formalia och han berättade lite lustiga historier om krockincidenter och om varför taxibilar har dragkrok. Han berättade också för oss varför Saab inte går med vinst. Jävla jänkare! Innan han begav sig lovade han att bjuda oss på öl nästa gång vi sågs.
Bilden är en efterhanskonstruktion. Bilen på bilden har inget med olyckan
att göra. /
Vi åkte hem med Kalles pappas bil som nu var en framlykta fattigare. Väl i Söderköping beslutade vi att spela Rock Band tills vi stupade. Vi spelade en stund och sedan ringde min telefon. Jag svarade inte, var ju mitt inne i ett trumsolo i Tom Sawyer( Rush). Jag kollade upp numret och såg att det tillhörde samma åkeri som killen jag körde på arbetade för. Per-olov hette han för övrigt.
Jag ringde upp och var lite orolig att det skulle vara ytterligare komplikationer. Men P-O ringde bara för att höra hur det var med mig. Han tyckte att jag verkade så skärrade tidigare. Han är lätt 10/10 vad gäller personer att köra på.
/Martin
Kommentarer
Postat av: Anonym
haha!
Trackback
